De första åren

Ett bandylag från Båstad hörde av sig och undrade om man kunde spela en träningsmatch. I Sjöalt samlade man ihop ett gäng drängar och bönder som ställde upp. Det inspirerade bandyentusiasten Sune Johansson att kalla till möte i hemmet i Smedjeryd. Mötet beslutade att bilda Sjöalts Idrottsförening och den första styrelsen som valdes bestod av ordf. Nils Hansson, v.ordf. Erik Johansson, sekr. Assar Johansson, kassör Sune Johansson och v.sekr. Valter Johansson. Till suppleanter valdes Anders Karlsson och Kurt Karlsson Hulebäck och som revisorer Joel Nilsson och Bror Arvidsson. Materialförv. blev Sven Hansson Sjöalt. Detta var föreningens första möte torsdagen den 4 mars 1954.

Medlemsavgifterna det första året bestämdes till 5 kr för medlemmar över 15 år. Antalet medlemmar var 68, varav hälften aktiva. Nägra bandymatcher ytterliggare hann man med men sedan satsades det på fotboll den första sommaren. Motståndare var bl.a. Kornhult. När vintern anlände fick man spela seriespel i bandy mot Tockarp, Åsljunga och Örkelljunga,. Genom åren har det blivit många spännande och hetsiga derbyn mot just Örkelljunga. För att få spelbar is på Sjöaltesjön gick det åt många frivilliga arbetstimmar och i bygden sas det "att finna en redig karl hemma när Sjöalt ska ha match, det går inte på en mils avstånd".

När första verksamhetsåret gått till ända fanns det en vinst på 10:15 kr. Eftersom det ju inte räckte till några dräkter fick var och en stå för eget matchställ, men det skulle vara gröna tröjor helst med vita ränder. Sommaren 1955 fortsatte med fotboll, där det dessvärre inte gick så bra, jumbo i tabellen, men man fick ett gammalt båthus som man kunde byta om i och ett hönshus som byggdes om till klubbstuga. Föreningens andra årsmöte hölls här med förhoppningsvis mindre kackel än tidigare. Ny ordförande blev Sture Gustavsson och till ny kassör valdes Bror Bengtsson. Bandy spelades i div 4 Skåneserien, som vanns med målskillnaden 23 - 9 och klubben kunde också glädja sig åt inträde i Riksidrottsförbundet samt ett anslag på hela 500 kr av Våxtorps kommun.

Intresset för fotboll hade svalnat och det gick inte att få ihop lag. Istället hade föreningen en kort orienteringssejour. Men bandyn levde vidare, nu i div 3 med spel mot Åstorp, Kvidinge och Rössjöholm. Nästa säsong stod Kvidinge, Laholm och Allreum för motståndet. Orienteringen hade dock lagts ner.

BILD: 1956-års bandylag     ( klicka för visning )        BILD: 1956-års fotbollslag


Följande år

Ekonomin blev efterhand bättre och bättre. Intäkter kom bl a från julauktioner och lotterier, fisketävlingar samt korv- och apelsinförsäljning på matcherna. Bingo drogs igång 1964 och var under några år betydelsefull inkomstkälla. Intresset var stundtals så stort att även bastun fick användas som spellokal. Numera har bingo-ropandet ersatts av biltuta.

Mycket pengar har satsats i anläggningar och det diskuterades att flytta bandyspelet från sjön av säkerhetsskäl inte minst. Ofattbart många timmar lades ner på att röja buskar,sten och träd samt att gräva ut dammen. Marken köptes av kommunen som arrenderade ut den till föreningen. Söndagen den 18 febr. 1962 invigdes den nya landisbanan med belysning, döpt till Sjöviken, med pompa och ståt. Det var invigningstal av kommunalnämndens ordf. Erik Pettersson Berg, bandymatch mellan oldboys och damlag, dragkamp och nöjesfält. På kvällen blev det pjäxdans i elljuset till Sten Arnes Orkester. Festen besöktes av 600 personer. 

Knappt var nya banan färdig förrän det var dags för nästa stora projekt. Ett nytt klubbhus skulle byggas. Bidrag söktes och erhölls med 5.000 kr från Våxtorps kommun och 3.500 kr från Riksidrottsförbundet. Pengarna gick förstås till material. Arbetet sköttes som vanligt av frivilliga ideella krafter. Redan samma år 1962 kunde det hållas möten här, trots att arbete pågick runtomkring. Bland annat skulle klubbstugen redan byggas till med ett omklädningsrum för gästande lag. När allt byggande, tapetserande och målande var klart invigdes den nya klubbstugan den 16 febr. 1964. Samma vår hölls också fest i Våxtorps bygdegård med inbjudna gäster från kommun och bandyförbund, när föreningen firade sitt 10-årsjubileum.

BILD: 1965-års seriesegrare      ( klicka för visning )      BILD: 1976-års DM-segrare

Årsmötets protokoll 1966 är det sista som Sune Johansson undertecknar. En tragisk olycka ändar hans liv och en stor sorg och saknad sprider sig i bygden och inte minst i Sjöalts IF, där han var en av grundarna. Det stora intresse och det myckna arbete som han nedlade i föreningen är beundransvärt. Han var även en duktig bandyspelare och från sin backplats var han fruktad av alla motståndare. Han var klubbens sekreterare under en rad av år, en syssla han skötte med god hand.

Det fanns en mängd "avdankade" spelare i trakterna och 1970 drog Rolf Ivarsson och Lasse Sjunnesson igång en korpserie för dessa. En plan "på tvären" och en speltid på 2 x 30 min var lagom för sju spelare i vardera lag. Intresset var stort och 12 lag anmäldes, vilket var över förväntan. Segrare första året blev Multo Örkelljunga. Bandyförbundet uppmärksammade framgångarna och är fulla av beundrar hur en så liten ort kan samla så stort intresse.

1970 introducerades reklamintäkter i föreningen. Programblad med annonser togs fram och Olle Påhlson erbjöd sig att betala för reklam på A-lagets tröjor. Han var under många år en stor sponsor, som det heter numera, och en ivrig entusiast för Sjöalts IF. Bandyn detta år spelades i div 3 Småland mot Blädinge, Redden, Raketen, Fredriksberg, Värendspojkarna, Trion och Öjaby. En slutlig tredjeplats blev resultatet.

BILD: 1983-års DM-segrare     ( klicka för visning )


Kommentar:  Underlaget till denna historik kommer från den utmärkta jubileumsberättelsen 1984.
                     Ett stort tack till Lasse Sjunnesson.